Igår när nyheten spreds i Sverige om Australiens beslut om att införa X som alternativ till M och F i passen, funderade jag på om det var en bra idé eller inte. X, M och F är såklart bättre än bara M och F – men frågan är om det är rätt väg att gå, för exempelvis Sverige.
När ett av argumenten för att införa en X-kategori är att folk som har transidentiteter och transbakgrunder trakasseras och ifrågasätts i kontroller, tänker jag att dessa friktioner knappast minskar av att det står uttryckligen. Detta kan bara hända om tillräckligt många queers som inte uppfattas som transpersoner ansluter sig till X-kategorin för att luckra upp innebörden, precis som när så många solidariska självdefinierade cispersoner tog ”könskonträra” mellannamn bara för att diskussionen om namnlagens praxis inte skulle förpassas till att vara en ickefråga som berör alldeles för få.
Det blir svårare att luckra upp X-kategorin när det krävs läkarintyg och X-kategorin kan potentiellt utgöra en risk för personerna i den. I den här fasen av resonemanget kommer någon glad värdekonservativ/individualist att hävda att det ju alltid går att välja att tillhöra M eller F om en inte vill ta risken med ett X. Well: det är lika mycket sant som det är ett val att genomgå en könskorrigering (vilket också är en populär åsikt i de där kretsarna och huvudargumentet i varför transsexuella ska fortsätta att tvångssteriliseras) när det för så många står mellan könskorrigerande behandling och att ta sitt liv.
Idag, när jag funderat vidare kring frågan och tänker att mycket handlar om människors säkerhet och trygghet, har jag kommit fram till att jag står kvar vid min tidigare ståndpunkt: staten ska inte lägga sig i våra kön. Vi ska inte registreras tvångsmässigt i varken två, tre eller fem kategorier. Vi kan inte lösa grundproblemet med en särlösning – det måste lösas på en mer djupgående nivå. Läs till exempel min och Sissela Nordling Blancos debattartikel om könsregistrering i Fria tidningen från i somras.
I dagens The guardian skriver Jane Fae dels om att det är upp till varje land att avgöra om de vill ha könade pass och hur många kön de då vill registrera. Artikeln slutar med frågan om varför passet behöver ange kön över huvud taget.
Nog om min vision bortom X-tillägget i en binär könsorganisering. Nu tänker jag fira att världen tagit ett stort steg i rätt riktning vad gäller synligheten av intersexuella och erkännande av kroppar och identiteter som inte passar in i M eller F-boxen.
plastbaronen
16 september 2011
Instämmer helt. Tycker vi borde slopa juridiska kön öht; det fyller ingen funktion. En del kanske vill hävda att det ex. vi är bra för vården att ha folks kön registrerade så att de inte skickar ut mammografikallelser till män osv. Men i och med att alla som är registrerade som ett visst kön inte fysiskt ser ut som default för detta kön (kvinnor utan livmoder osv…) och i och med att man ändå har patientjournaler, borde det inte behövas. Och att ens fysiska kön finns registrerat inom vården är inte ett skäl för att det skulle vara registrerat någon annan stans.
Adrian Repka
16 september 2011
Ja, där kunde en ju få göra en checklista över sin anatomi istället, vilket är bättre ur genushänseende och också ger ett bättre resultat (tänker på honom som ungdomsmottagningen klickade när han ringde och sa att han var rädd att han kan ha blivit gravid.)
Just nu går ju mammografikallelser till män som tagit bort sina bröst men fortfarande är registrerade som juridiska F. Det här kanske också kunde få slut på alla gruppkallelser som kopplar kön och kropp som ibland är extremt könsstereotypa fastän de kommer från landstinget som ”du, kvinna – ta med dina tjejkompisar till provtagning” för det ena eller andra som exempelvis livmoderhalscancer.